Byutvecklingsprojekt

Demokrati och rättighetsutveckling

Sedan 2007 har Föreningen Theodori Sverige samarbetat med Theodori Rural Development Project i olika byprojekt. Fokus är alltid att stärka bystrukturerna. Vi tror nämligen att om byborna är organiserade samt är medvetna om hur Indiens lagar och förordningar berättigar dem till fullt deltagande, händer stora saker, utan utländska pengar! Vi har (2012-2022) arbetat med hjälp av Sida-pengar i dessa projekt, där målet alltså är att byarna ska integreras till världen utanför och inte stå isolerade från den. 

  Per-Ulf är ute och evaluerar ett projekt. Byhövdingen (till höger i bild):”Byborna är mycket mer efter mig nu och förväntar sig förändringar”

Projekten visar verkligen resultat: kvinnor stiger fram och tar del i byråden, byarna har sett långt fler uppbyggnadsprogram utföras. Bevattningsresurser, toaletter, hus till fattiga, hälsovård och vaccinationer har tagit fart. Gravida förlossas i högre grad (så gott som alla) på hälsokliniken i stället för i hyddan. Nyfödda får sina kontroller. Kvinnor lär sig läsa och skriva sitt eget språk santali (från 2019), de organiseras och samlar kapital och investerar. Skolbarns resultat förbättras tack vare läxläsningsgrupper. Folk har en fått ny förväntan, det har tänts en gnista av energi riktad mot en långtgående förändring! (Det skall dock tilläggas att även om vi sett dessa rejäla kliv framåt 2012-2022, så har inte allt kunnat bibehållas efteråt. Man ser fortfarande förbättringar på de flesta nämnda områden, även kvinnosidan. I vårt fortsättningsprogram har vi ju två medarbetar som jobbar heltid för att bibehålla effekterna)

  Kommundelschefen Babudhon Marandi

Kommundelschefen Babudhon Marandi säger: ”Nu känner sig byarna involverade. Folket erkänner det reformerade byrådet och lär känna myndighetsprogrammen. Innan det reformerade byrådet blev accepterat och begripligt led man mera. I och med reformen har myndigheterna kommit närmare byarna, och genom era program har byarna anslutit sig. Innan dess var byborna ovetandes om sina möjligheter, nu känner de till den demokratiska processen.”

 –Kvinnor i alla projektbyar lär sig läsa och skriva. Nu lärs de upp i sitt eget modersmål santali..
Aldrig förut hade väl dessa kvinnor suttit i grupparbete om sin situation i byn och förhållandet till männen!
      De allra flesta skolelever i klasser 6–10 gör läxorna gemensamt i ljuset från solcellsladdade lampor. Lärarna vittnar om förbättrade betyg.
Hus till de fattiga.

Den stärkta byorganisationen medför ett bättre flöde av myndighetsprogram, såsom hus till fattiga. Lerhyddorna försvinner efterhand. Byarna blir fulare i vårt tycke, men alla föredrar tegelhus om man frågar. Nackdelar ser vi dock, att det tar lång tid för dem att fullborda husen, med risk för skuldsättning. Baspengen man får för huset räcker inte. En annan nackdel är att tegelhusen blir oerhört varma under hetperioden, jämfört med de mörka och svala lerhyddorna.

Gå till fotoalbumet så ser du mer om dessa projekt.