Byutvecklingsprojektet

sker från gräsrötterna


Theodoris tre närmaste byar mot ljusare tider

Matpriserna skjuter i höjden över hela världen, även runt Theodoricentret. Det spekuleras i anledningen till detta. Faktum är ändå att här, i ett av de mest underutvecklade områdena i Indien, så leder detta till risk för svält.  

Just runt Theodoricentret, paradoxalt nog, så får fortfarande jordbrukarna bara en rejäl skörd per år—risskörden, som sätts i juni, och skördas i november. Allt medan jordbrukarna närmare floden enkelt kan konstbevattna sina åkrar med flodvatten.

Anledningen till att dessa byar inte vågar sig på att konstbevattna under tiden december-juni (i juni börjar regnperioden) är:

1.Brist på kapital hos den enskilde jordbrukaren.

2.Tradition

3.Okunskap om möjligheten att även dessa byar kan berikas med en andra skörd.

4.Brist på bevattningsmöjligheter.

5.Boskaps(miss-)skötsel—av tradition går boskapen fri efter skörden ute på åkrarna.

6.Rädsla att tappa kapital om man försöker—en tröskeleffekt.

Är dessa jordbrukare nöjda med en skörd?

Absolut inte! De ser många anledningar till att detta måste ändras. Men de står handfallna inför denna fattigdomens onda cirkel!

Byutvecklingsprojektet tog tag i de mest väsentliga elementen för en positiv utveckling.

Steg ett i detta projekt var att TRDP har gått ut i byarna och pratat med byledarna och jordbrukarna. Den metod som TRDP alltid använder heter Logical Framework Approach, den teknik som Sida förespråkar:”Rätt använd är LFA-metoden ett hjälpmedel för att skapa en samsyn om problem och målsättningar samt vilken verksamhet som krävs för att åstadkomma en önskad förändring.”” För att LFA-metoden ska fungera som ett styrinstrument krävs att det är de som berörs som också har ansvaret för att genomföra förändringen.”

TRDP var i detta projekt katalysatorn för att byarna nu först och främst, fick ett fungerande byråd.

Dessa tre byar har visserligen av santaltradition byäldste och ett byråd. Men de är svaga och dåligt fungerande. Kvinnor är av tradition inte med i beslutsprocesser. Om byrådet vidtar en fastare organisering så kan de uppgraderas av myndigheterna att få större myndighet och att få ett eget sparkonto, där de också kan –om inte korruptionen stoppar det—tillgodogöra sig en del olika myndighetsprogram. Likaså kan kvinnor organiseras i Mahila Mandal (bykvinnoråd) och i SHG (Self Help Group) och därmed kvalificera till statliga program och ett statssubventionerat bankkonto.

Alltså verkade TRDP tillsammans med byledarna och inkluderade då även kvinnorna, för att dessa skulle få en fastare organisering. Man har flera gånger med LFA-metoden suttit ned och diskuterat vad man vill åstadkomma vad gäller en andra skörd.

Tillsammans utredde man problemställningar och lösningar

Det som byarna upplever som stora problem—bristande skörd, migrerande familjefäder, bristande kapital, etc—samt även vad dessa problem i långa loppet leder till—svält, apati, splittrade familjer, sämre skolgång för barnen etc-- sattes ner på papper. Sedan satte man upp mål som ska avhjälpa problemen, och medlen till målens uppfyllelse, hur de tillsammans kan arbeta för dessa.

TRDP ser till helheten

I detta skede ville TRDP även organisera ungdomar och barn så att alla ålderklasser var med i den positiva spiralen. Man såg till att det fanns aktiviteter för dem också. De engagerades i en pedagogisk del av hela projektet: trädplantering. Fruktträd planterades varje år och vårdades av ungdomarna. Trädplantering är både  ur miljösynpunkt och näringssynpunkt viktigt.

Men hur ska man kunna få en andra skörd?

Utan vattenhushållning går det inte. Monsunen slutar i september, men regn förekommer sparsamt ända fram till mars, då hetperioden börjar. Monsunen kommer sedan i juni. En andra skörd kräver magasinerat vatten, eller djupa brunnar.

TRDP är mån om en hållbar utveckling

Sedan några år tillbaka har TRDP själva komposterat all sin kodynga med hjälp av maskar. Man får på tre månader en fullständig omvandling till en näringsrik mylla. Detta lär man ut i sina byprogram, även detta program.

Anledningarna är flera:

Ekonomiskt: Jordbrukarna behöver mindre konstgödsel, vilket de ofta har skuldsatt sig för att köpa. Nu kan de omvandla sin kodynga till en handelsvara.

Ekologiskt: Dels minskar mängden konstgödsel, samtidigt som åkrarna berikas med mikroorganismer och mull.

Ett problem är dock att kodyngan måste, i brist på annat bränsle (och brist på alternativa uppvärmningslösningar)  användas till eldning. Därför måste den biten lösas innan all kodynga blir mull.

Ett 4-årigt projekt, som blev 6.

Sex år har gått och hur blev resultatet?

Lovande, men inte helt perfekt.

Hur blev det med skördarna?

Monsumen slog fel både 2009 och 2010. Tack vare de nyrenoverade dammarna kunde mycket stora arealer av första grödan räddas från torka. Det blev inte så mycket en andra slörd, men att den dyrbara första skörden räddades!

Dessutom kunde en hel del mark efter första grödan besås en andra gång med grönsaker, vete, senap, även om vi hade önskat se större resultat.

Speciellt i den ena byn har dock arealen för en andra skörd blivit väsentlig, från att ha varit noll.

Hur blev det med dammarna?

Arbetet med fler dammar har pågått och fortsatte till 2012. En av de tre byarna ville inte fortsätta gräva. Eftersom varje enskild bonde måste gräva för en förhållandevis billig penning, samt dessutom satsa in i en bykassa upprättad för ändamålet, så drar sig vissa för att vara med. Det kan vara svårt att upprätthålla visionen och ambitionen. Staten har ett program för arbetslösa - ”The 100-day rural employment guarantee scheme” - som ger mer i den enskildes ficka, men som inte bygger för byns framtid på samma sätt. Därför fick TRDP kämpa för att bibehålla byarnas vision för detta projekt.

Hur blev det med övriga bybornas engagemang?

Skolbarnen har engagerats inom projektet, med att tävla om bästa resultat av plantering av mangoträd på sina bakgårdar. 600 mangoträd har planterats. Barnen har fått kurs i ekologiskt tänkande.

Kvinnor har engagerats i SHG ”Self Help Goups”, vissa har satsat på grönsaksodling, andra i grisuppfödning.

Vad kostade det?

Under dessa år har byprojektet ungefär kostat i underkant av 200 000 kr.

 
pg-konto
30 46 62-0Kontaktuppgifter.html

Du kan påverka!